Flyttdax?!

Inte nog med att man ska va sjuk så ska man behöva börja oroa sig över vart man ska bo nånstans också.
Jag har väl mest låtit livet glida på och bo här där jag gör. Inte riktigt orkat fundera över vart jag vill bo eller vad jag ska göra.
Fick ett sms av hon jag hyr av. Hon undra hur länge jag tänkt bo här, hennes bror var ev intresserad av att hyra lägenheten efter han tagit studenten i sommar.

Ångest. Vart ska jag ta vägen då? Med gråten i halsen ringer jag till mamma. Mamma har alltid så goda råd.
Hon förklarar först och främst att jag visst har nånstans att ta vägen. Jag kan komma hem till Norrtälje.
Men det känns som att ta två steg tillbaka i livet och flytta hem igen!
Fast egentligen?! Jag gör exakt samma sak här uppe som jag gjorde hemma.
Mamma säger att hon tror på ödet. Det gör jag med.
Det var kanske meningen att jag skulle bli tvungen att ta ett beslut om sommaren. Det är kanske meningen att jag ska flytta hem igen.
Mamma sa att hon visste ganska många som skulle bli glada om jag flyttade hem igen. Det vet jag med. Jag vet nog fler som skulle bli glada av att jag flyttade hem än de som skulle bli ledsna över att jag flyttade härifrån.

Nån som behöver en servitris i Norrtälje i sommar?!