Lipsill!

Jag gråter medans jag skriver, skriver medans jag gråter.
Pappa.
Jag vet inte varför jag gråter, det är ju ingen fara med han.
Bara hela situationen som känns jobbig.
Jag blir arg för att jag reagerar som jag gör.
Jag blir arg för att alla andra reagerar som dom gör, ska man va ledsen och gråta eller ska man va glad?!
Jag blir arg för att jag och pappa haft sån dålig kontakt. Skulle något hänt han skulle jag aldrig förlåta mig själv.
Jag blir arg för att alla andra är där hemma och jag är här uppe.
Jag blir arg för att jag inte kan finnas där för min lillasyster som jag vet tycker det här är jobbigt.
Jag blir arg för att jag inte vill att pappa ska må dåligt. Jag vet att det inte är någon fara, men jag tycker ju synd om folk när som har ont i magen.

Jag blir arg för att jag är ledsen. Jag blir arg för att jag gråter.