Du är vad du äter, Tjockholmen, Bröllopsform.
Alla dessa program om viktminskning. Både bra och dåligt tycker jag.
Det är inte bara fult att va tjock, det är ju dessutom farligt. Det är ju det hemskaste. De som är överviktiga och kommer med förklaringen att de trivs med att va det, men hur nyttigt är det?!
Själv har jag aldrig haft nåt problem med vikten, har alltid vart väldigt smal men ändå kunnat äte vad jag velat. Tills för ett år sen, då blev man kanske "kvinna" eller vad dom kallar det. Kanske inte var det roligaste att bli större, men jag tänkte inte så mycket på det. Tills en dag när inga kläder passade längre och en kompis som inte sett mig på väldigt länge sa nåt i stil med "du har gått upp lite i vikt va?".
Jag har ju världens dåligaste tålamod och kände att ska jag träna bort det så kommer det ta en evighet. Nä, istället gick jag på en Nutrilet kur i två veckor och tog en promenad varje morgon.
Japp, det funkade.. Gick ner 7 kilo och mådde betydligt mycket bättre.
Mitt mål var bara att få på mig mina gamla kläder igen och inte stirra sig blind på vågen, det är nog ändå det viktigaste tycker jag.
Nu ska väl tilläggas att jag på senare tid gått upp en del i vikt igen, kanske inte märkbart. Men jag känner det.
Har lovat mig själv att komma igång ordentligt med träningen.
Man är ganska hård mot sig själv vad gäller utseendet, man är aldrig riktigt nöjd. Finns alltid något att bättra på.
Nu blev det här typ världens tråkigaste och jobbigaste inlägg, fan det va ju inte meningen, men nu orkar jag inte skriva om allt.
Hoppas ni kanske fick ut nåt vettigt av det...
Funderar på om man ska lägga upp såna här före och efter bilder, men hoppar nog det. Den här bloggen är tillräckligt egocentrisk som den är.
Nu måste jag sluta skriva, men jag bara fortsätter och fortsätter, men nu, NU är det slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar