De kan man säga!

Har just kommit hem efter ett dygn hos Jennie.
Jennie har trubbel med sin kille. Inge roligt. Jag lyssnar gärna på bekymmer och kommer med mina (goda) råd, men tillslut var jag tvungen att be henne sluta tänka och analysera så mycket. Vi tjejer är nog så ganska ofta. Tänker och funderar för mycket.
Dessutom så ska man tydligen försöka spela nåt sorts spel. Jag hör inte av mig på 3 dagar, när han hör av sig så svarar inte jag så tror han att jag inte bryr mig. Måste försöka spela lite svårfångad.
Jennie påstår att jag är bra på att spela svårfångad- jag vet inte om man är speciellt svårfångad när man försöker våldshångla med nån man tycker om?!
Själv skulle jag vilja säga att jag hatar att spela nåt sorts spel. Jag säger hellre vad jag tycker och tänker och gör det jag känner för.
Det jag däremot kan säga att jag kanske har ett annat sätt att hantera mina känslor på numera.
Har väl lärt mig att trycka på "off-knappen" till mina känslor ganska lätt, av diverse anledningar.
Det jag också har kommit underfund med efter att ha hört hennes kärleksprat i ett dygn, är att det där med kärlek är nog varken nåt jag vill eller orkar med. Jag har bättre saker för mig än att grubbla över vad nån annan tycker och tänker om mig.

Förövrigt så träffade vi 2 trevliga killar igår som Jennie känner. Det var väl speciellt en av dom som jag pratade ganska mycket med under kvällen. En sån där person som är lätt att prata med, rolig och hade vettiga åsikter.
Han och jag fick också den stora äran att ta en taxi till Mc Donalds mitt i natten för att handla mat.
Han kommer jag däremot aldrig träffa igen. Synd.
Men en hälsning till dig- hoppas allt går bra för dig i livet, tack för maten också får vi se om vi ses igen!